Mänsklig värme, snälla kom närmre, 37 grader Celsius är allting som behövs

Markus Krunegård hade världens finaste spelning igår på teatern. Jag slutade nästan existera. Vilken hjälte han är alltså. Så himlahimla bra. Hjärtat rusar iväg.

Den första är alltid gratis

Maggio släpper nytt, jag dricker kaffe i morgonsol, promenerar till skolan och trivs med människornar runt mig. Planerar helgen och påsken och våren och sommaren. Slänger iväg mina pengar på festivalbiljetter, konserter, tågbiljetter och böcker istället för kurslitteratur. Jag mår väldigt bra för tillfället. Dansar på trånga dansgolv, läser fin litteratur och träffar nya människor. Känns som att höst- och vinterdepressionen lider mot sitt slut.

Och du tog aldrig min hand men du såg mig när regnet föll

Jag vaknar upp i min hårda säng igen och möts inte längre av vintertäckta gator och iskall luft
Går i kjol och trär på låga tygskor, men virar en halsduk runt halsen
Det luktar vår i luften men samtidigt är det kallt när skuggorna kryper in på
En tågresa och jag känner mig kanske lite, lite gladare men ändå så skör så skör
Värmer handlederna mot en kaffekopp två gånger om dagen för att få blodet att flyta runt runt
och jag skriver till dig, om allt jag någonsin velat säga, men trycker aldrig på skicka

RSS 2.0