Frihetens försvarsmekanismer

Det finns drivkrafter i ljus. Det är det minsta vi behöver och det största som vi kräver.
Det sista vi minns.
I oktober känner man sig ledsen. I november är det mesta mörkt. 
Det kanske måste få vara så. Det kanske bara är en fråga om att stå ut. 
Jag tänker ofta på att saker borde förändras. För allt förändras ju. Årstider. Mitt kaffes temperatur efter 15 min. Långt hår som blir kort. Lungor som blir svarta efter för mycket cigarettrök. Sår som blir till hopläkta ärr.
Tiden har sin gång och tiden har inget slut. 
Men jag förlorar fotfästet snabbt. Tankeverksamheten kolliderar.
Det finns saker som aldrig kommer nämnas. Aldrig kommer förändras. Som alltid kommer tystas ned.
Och det finns drömmar som aldrig kommer fullföljas. För det blir aldrig som vi tänkt oss.
Friheten har sina fördelar. Precis som försvarsmekanismer. De håller oss flytande.
Jag vill inte släppa taget. Kalla det regression. Kalla det vad som helst. Bakåtsträvande. 
Säg saker som om det vore på riktigt. För allting annat är på låtsas. 

Böckerböckerböcker

Läser faktiskt en del böcker. Ibland annat än kurslitteratur. Tänkte bara skriva ner några av dem bästa böckerna jag läst senaste tiden. För detta är böcker som bara måste läsas. Jag orkar inte skriva någon vidare recension utav böckerna utan mer tipsa! 
Efter Alaska av John Green:
Detta var är en typsik Ester-bok. Utspelar sig på en internatskola med 3 udda huvudkaraktärer i fokus. Jag föll mest för det där cyniska och revolterade tänket som genomsyrade boken. Ungdomsböcker i all ära. Jag kanske borde gå vidare. Men jag gillade den skarpt. Och jag gillar John Green. Boken är precis lagomt roande, sorlig, djup men ändå enkel. Läs. Läs. Läs. 
 
"Vi ska alla dö. där har vi lidandets labyrint. vi ska alla dö. hitta vägen ut ur den labyrinten."
 
Den ökände historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart (alla hennes böcker är så bra!)
Denna utspelar sig också på en internatskola (jag har väl nån romantiserat bild av internatskolor okej). Kan ana en viss feministisk analys och Frankie (huvudkaraktären) går bara inte att inte älska. Hon är spontan och kaxig och bäst i en värld av lögner och svek och kärlek och hat och längtan och svartsjuka och sorg. 
 
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru 
Den här boken var fängslande. Otroligt vackert skrivet. Kort sagt är det en författare som intervjuar en kvinna inlagt på rättpsyk som två år tidigare var med och arrangerade ett terroratentat i Göteborg. Det som var mest knas var att samma dag som jag började läsa boken skedde det ett terrorattentat i Stockholm. Det kändes otroligt surrealistiskt. En fiktiv dystopi men som verkligen är läskigt nära nuet. 
"Jag skriver till dig som inte heller kan sova. Jag skriver till dig som också har stirrat i timmar på skuggorna i taket."
"Jag börjar med det vanliga, eftersom det är det vanliga som bär på galenskapen."
"Jag skriver till dig som ännu inte vet att galenskapen alltid blir normal, till slut, och det normala blir galenskap."
 
Våran hud vårat blod våra ben av John Ajvide Lindqvist 
En novellsamling utan dess like! Jag blir alltid förbryllad över hur John lyckas skapa dessa skräckvärldar som känns så läskigt verkliga att det skulle kunna ske här och nu. Jag älskar alla hans karaktärer. Hur han bygger upp historien. Hur han får dig som läsare att älska monstrena. Hur han lurar läsaren. Jag finner inga ord. Läs denna samling eller läs någon annan roman av honom för guds skull!
 
Glöm mig av Alex Schulman 
Den har boken var jobbigt att läsa. Men bra. Fin och sorglig. 
 
Drunkna inte i dina känslor av Maggan Hägglund och Doris Dahlin
Detta är då inte någon roman utan en "överlevnadsbok", som författarna så dramatiskt kallar den. Det handlar om personer med sensitiv begåvning. Och den gav mig så mycket tankeställare och verktyg och tips. Även om en alltid bör vara kritisk till denna typ av hobbypsykologi så har den verkligen varit till hjälp för mig själv. 
 
Störst av allt av Malin Persson Giolito 
Boken börjar med att du som läsare introduceras till ett klassrum där berättaren beskriver att alla som befinner sig i hennes klassrum precis blivit skjutna. Redan där fastnade jag. Det är en destruktiv kärleksrelation som totalt spårar ur. En kriminalroman. Inget jag tidigare brukar läsa. Men jag gillade den.

RSS 2.0