No hero in her sky.

Mitt huvud har värkt konstant idag, är jag förvånad? Mitt huvud vill alltid samarbeta med mig när vi har långa, intensiva lektioner.. Velat gråta hela dagen. Det gör så oont. Nu när jag äntligen är hemma kan jag gråta till Damien Rice för han är så himla fin. Blowers daugther, mys.
Nu saknas det bara en hjärtskärande bok..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0