The story held the hand of reality, imagine

Denna helg har varit så bra på alla sätt och vis.

Jag har låtsats varit proffs på bowling, druckit glögg och ätit hembakade pepparkakor till sent på natten.

Jag har lockat håret och dansat på trånga dansgolv med glittrande ögonlock.

Jag har trängts med tjugofem personer i ett tjugofem kvadratmeter stort rum. 

Jag har rotat i containrar i spöregn och känt att livet aldrig slutar överaska, eller kanske människor.

Efter en månad av plugg och stress och ångest har jag nu kunnat få andas, ett litet andetag.

Snart sitter jag på ett tåg hem till örnsköldsvik och det känns så bra.

Jag har saknat skogen, snön, luften, och dem finaste människorna jag känner.

En och en halv vecka.