Vi har levt, vi har levt livet

Det gör ont att vakna. Det gör ont överallt. Känns i hela kroppen. Det slutar aldrig att kännas. Jag har små blåmärken överallt. Det kliar i min hals. Mitt huvud snurrar. Mina ögon svider. Jag har ont i hela kroppen. Men det som värker allra mest är hjärtat. Ärligt talat känner jag mig förstörd. Den här insikten. Vill inte förstå att det är över. Men det går inte att spola tillbaka. Studenten är över. Jag går inte längre i ES3A. Jag känner mig halv. Vem är jag utan min klass? Just för tillfället, ingen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0