Någonting helt som vi kunde slå sönder

Tåget åker fram genom snötäckta skogar och jag kan inte sluta titta ut genom fönstret. Jag skulle kunna drunkna där, i skogen, i det djupa. Mina ögonlock är tunga och jag borde skriva på en uppsats istället för att skriva här. Nu är jag på väg  tillbaka till en ny termin i jönköping. Hösten har varit tuff men jag tror att det ska gå bättre nu. I helgen sa jag hejdå till min familj och vänner. Lika jobbigt varje gång. Vill ta dem med mig. Jusste, Jonathan Johansson har släppt en ny låt, lyssna på den, han är bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0