Allt som är kvar är en dröm om vad kärlek kunde va

Solen är påväg ner när jag styr cykeln över slussen. Fingertopparna har tappat känseln. Jag ler. För du skriver. Och jag känner mig patetisk. För jag ler. Och jag är så rädd. För jag känns så fel. 

Regnar gör det alltid

Det regnar ute och det är kallt och det är mörkt och det är ensamt.

Dom är uppe på taken alla är högt över staden

Jagar spontanintet till den gräns att det vänder till destruktivitet.

Ibland gör man saker. För att man bara måste göra någonting.

"Ester du måste börja tänka efter"

Dina ord ekar i mitt huvud.

Jag vill inte tänka efter. Varken då eller nu. Jag vill inte tänka på konsekvenser.

Helst av allt vill jag inte tänka - tänka på dig.  

00:52

Ikväll är det tungt att andas.

Franz Kafka

Jag vill inte ta på dig, va med dig. Jag vill bara ta på dig, va med mig.

 

Stänger igen dörren ljudlöst bakom mig. Lämnar. Ovetandes om vi någonsin kommer att träffas igen.

 

Ge ingen tid till ånger

Har för andra gången läst ut Just Kids av Patti Smith. Så himla inspirerande och vacker. Längtar bort till en destruktiv sagovärld med slitna vindsvåningar i New York, kaffekoppar i drogdimmiga caféer, cigaretter på en naken balkong, konstverk slängda över vita trägolv, viktorianska klänningar släpandes i smutsiga hotellkorridorer och kärlekstrassel i massor.

Hand i hand fast vi inte får varann

Hundra kilometer hem.

Vad jag bryr mig om nu

Vad jag bryr mig om nu
är att du ligger vaken
i morgontimmen när regnet slår mot fönstret
och det låter som om det går på dig

Vad jag bryr mig om nu
i dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig

Vad jag bryr mig om är att se dig gråta
för jag har gråtit
och du ringde aldrig

Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

-Håkan Hellström

 

Det är så jag säger det

För vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda?

För du är det finaste jag vet när allt annat här är falskt och fel
och jag går bara ner mig för det är så jag säger det
du är det finaste jag vet

Jag har sagt en sak och menat en annan

Det gör ont att veta Men lika ont att undra

Jag vänder huvudet åt det förbjudna hållet, mot honom som ser rakt igenom mig. Jag fortsätter att gå fast han fortfarande ser på mig. Fortfarande ser igenom mig. Jag ville inte gå. Men ibland måste man gå vidare. Ibland måste man släppa taget. Ibland måste man bara sluta tänka och bara göra. Det har gått dagar, veckor, månader, snart år. För varje dag som går känns det bättre men varje blick, varje leende, varje skratt bränner inutu mig. Han är för perfekt utan mig. Han klarar sig utan mig. Han klarar sig utan någon. Men det gör inte jag.

Jag vet vilken dy hon varit i.

"Alla dansar, och jag tänker
är du också själv?
Var är du ikväll.."

När allting som jag inte borde säga, blir sagt i alla fall.

"så jag säger att jag inte bryr mig om honom längre och går sen hem och gråter mig själv till sömns"

"och jag slutade följa dig på alla sociala medier, för att det var för jobbigt att alltid se hur bra du mådde utan mig"

"och att säga hejdå till honom och veta att det är så långt tills vi ses igen, det får mig att vilja gråta"

-Jag gillar detta regnväder, fortsätt så moder natur. Jag gillar också att jag träffat fina människor i helgen. Jag gillar att att jag börjat träna igen, seriöst. Jag gillar att jag beställt hem en söt klänning och jag gillar att jag får träffa min fina klass imorgon. PUNKT SLUT.