Jag tror, när vi går genom tiden, att allt det bästa inte hänt än
En tidig buss mot Göteborg och jag mötte upp Emelie, Rebecka och Carl-Joel på centralen. Blev lite frukost och sedan vandrade jag och Rebecka iväg mot Trädgårdsföreningen, låter as-trist, men var så rogivande. I gråa, kalla november behövs lite grönska och värme.
Håkan. Håkan. Håkan. Anledningen till att vi hamnade i Göteborg. Jag vet inte vad jag ska säga. Det går inte att förklara. Han är bara så himla bra. Finns ingen som gör det bättr
Kommentarer
Trackback
