Kommer jag dö här på golvet i köket om du inte svarar?

En fredagkväll och jag sitter på ett golv täckt av konfetti med rödvin och vänner. Det finns mycket att säga om de senaste veckorna. Jag vet inte var jag ska börja. Vissa dagar vaknar jag 05 när det fortfarande är mörkt. Jag försöker somna om men tankarna leder bara nedåt. Då kokar jag kaffe och tar med ut. Röker en cigarett och dricker det svarta. Sen börjar det ljusna och då brukar det oftast kännas lite lättare. Andra dagar skrattar jag tills tårarna rinner och livet känns som den finaste gåvan jag fått. Jag älskar de dagarna när jag kan tänka fritt. Men sen kommer det dagar då jag får panikångest i en busskur och gråter för att himlen är så perfekt rosa. Dagar där livet känns som ett stort skämt och där jag gör allt för att inte gå sönder. Jag försöker hitta meningen med denna karusell och jag vet att jag inte är ensam om att åka i den. Men ibland känns allt bara alldeles för mycket.