Tillbaka
Jag kommer på mig själv med att skratta alldeles för högt och jag älskar det. Att skratta högt, okontrollerat.
Det känns rätt fint att vara tillbaka i Jönköping. Nästan så att en glömt bort hur bra människor det finns här. Det känns faktiskt inte så jobbigt med höst. Silvana Imam inledde insparksfestivalen som var i lördags, hon var bäst.
Kyrkogårdsö
Avfärd 03:15 mot Kapellskär. Morgonkaffe vid hamnen innan vi kliver på färjan. Sen försvan en timme och vi var på finskt vatten. Mariehamn och röd asfalt. Stiger på nästa färja och solen lyser. Blir sen upphämtade vid nästa hamn av Carl-Joels farbror som med sin båt tar oss till vår slutstation: Kyrkogårsö. Låter deppigt men oj vilken fin ö.
Många timmar spenderades i detta fantastiska kök. Hur drömmigt som helst.
Två små djur som bodde på ön.
Mysigt växthus med vindruvsodling och annat grönt.
Kvällarna avslutades med bastubad. Himlen var fantastisk. Norrsken och stjärnklart universum. Om jag ändå hade lyckats fånga det på bild.
Men jag är lost in space nu, och rymden är så stor
Jag skriver brev till min mormors syster i Finland.
Tänker att snart börjar livet igen.
Jag läser en mycket bra bok med fult omslag.
Tänker att fula böcker är underskattade.
Jag packar ihop det sista av mina saker.
Tänker att det kan vara bra mot ångest. Att åka till havsvindar, finlandssvenska och skärgårdsöar.
Inatt börjar min resa tillbaka till Jönköping, men först en veckas vistelse på Åland.
Kanske är det allt du behöver veta.
Veronica Maggio
Tårar och glitter på kinden, konfetti och fallande regndroppar, andnöd och blödande hjärtan. Världens bästa kvinna står på scenen och river ned murar med sina sånger. Maggio är magi. Kan aldrig sägas för många gånger. Hon bjöd inte bara på en konsert i världsklass, hon bjöd på hela sig. Så skör men också så otroligt stark. Det går inte att beskriva denna kväll. Sen att både Markus Krunegård och Håkan Hellström gästade scenen gjorde kvällen ännu mer oslagbar.
Stockholm, vår slutstation
Hamnade i Stockholm i torsdags med Miriam. Satt på espresso house i gamla stan och åt frukost innan vi gick vidare mot fotografiska. Stockholm suger kraften ur en men är samtidigt en sådan fascinerande stad.
I fredags åt vi frukost på hotellets bakgård där solen tappert försökte lysa igenom trädkronorna. Vi frös, drack svart kaffe och förmodligen gårdagens fruktsallad. Bläddrade i brochyrer och bestämde oss för att ta en färja ut till en liten ö i skärgården där vi fastnade hela dagen.
Urkult 2016
Promenader kring runstenar och en alldeles för vild fors. Mörka nätter med stjärnklar himmel. Lyssnar till Emil Jensen och förundras över hur han sätter ord på sådant som inte går att beskriva med ord. Springer på lätta ben till stora scenen klockan tre minuter över nio för att dansa till Sallyswag. Kalla nätter med regn mot tältdukten. Lyssnar till Oskar Hanska som pratar snabbt och vackert på poseiscenen. Köper Dahl-tallrik för 40 kronor. Sitter i en döings vildvuxna trädgård och gungar i en hammock. Det är med vemod som vi lämnar festivalen bakom oss. För vi vet att snart är det inte länge kvar innan hösten kommer.
