Du är tunn som luft du är nästan perfekt

Min hemvistelse bestod inte enbart av tentaskrivande, även om det kändes som så. Jag fick umgås med min familj och fina vänner. Det är något jag inte försöker ta för givet. Satt mycket vid pianot och gick promender på natten. Jag hade en rastlöshet i kroppen som inte ville försvinna. Det var jobbigt att säga hejdå och åka tillbaka till Jönköping även om jag vet att augusti väntar och jag åker hem igen. Sommar är så mycket mer än bara sol. Jag känner mestadels vemod över något jag inte kan sätta ord på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0